Att leka masterchef en helt vanlig tisdag

Vissa har massor med pengar, andra har massor med saker och jag, jag har massor med urfina kompisar som kommer på middag med mottot jag tar med ingredienser, du lagar. Så om dörrklockan ringer och jag är efterjobbethungrig slash nyfiken så kan det hända att jag slänger mig över matkassen kanske lite mer än vad jag slänger mig över mina vänner. Men hey, mat är tröst osv. Iallafall om det slutar med en pasta med oxfilé och kantareller med ångkokt broccoli och ungefär en jättehög med riven parmesan.

Du behöver:
250 gram (två medelskivor) ekologisk oxfilé
200 gram (några nävar) kantareller (min kompis köpte Finnerödja ekologiska, dom dög gott)
En gul lök
En vitlöksklyfta
3 dl ekologisk grädde (all grädde med mindre än 40% fett innehåller tillsatser, kolla själv)
Parmesan
Färsk timjan
Smör
Salt och peppar
Kort pasta (vi använde Ica Selection Pennoni, MYCKET god)
Färsk broccoli


Sätt på en stor kastrull pastavatten. Skär oxfilén i kanske halvcentimeter breda skivor. Hacka lök och vitlök. Bryn köttet snabbt i smör på hög värme med lite salt och peppar och lägg över i en skål så fort det har fått lite färg. Vi pratar kanske nån minut eller så; du vill inte köpa oxfilé och steka sönder den. Lägg över köttet i en skål och släng i svampen i stekpannan. Sänk värmen lite och stek tills svampen inte vattnar längre, då kan du lägga i lök och vitlök. Häll på grädden när löken är genomskinlig och mjuk och låt det koka på låg värme tills pastan är klar. Salta, peppra och ha i valfri mängd parmesan. Och med valfri menar jag inte måttlig. Köttet kan du lägga tillbaka igen precis i slutet. Glöm inte att hälla i köttsaften också.

När det är några minuter kvar på pastan så slänger du över ett durkslag i stål över kastrullen och delar i broccolin. Täck med ett lock och ta bort durkslaget när broccolin är djupgrön och fortfarande har lite schvung.

Blanda sås och pasta i kastrull och släng i lite blad från timjan. (Ge fan i stjälkarna, dom är äckliga.)

Servera med ännu mer parmesan, en kruka timjan och ett jävligt gött rött vin. Vi drack Shiraz.

(Och ja, den här bloggen handlar mest om kantareller och kött och grädde. So? Det är gott.)