Du behöver:
Canneloni
15 skogschampinjoner
Några nävar bladspenat
1,5 paket philadephiaost (om ni väljer lightvarianten kan jag inte garantera resultatet)
En hög riven parmesan (och köp en hel parmesan, inget jävla pulver)
1 mozzarellaboll
500 gram körsbärstomater, gärna såna med kvist
1 gul lök
3-4 vitlöksklyftor
1 röd chili, lagom stark
Balsamvinäger
Olivolja
Färsk rosmarin
Färsk oregano
Färsk basilika
Börja med att skiva och steka svampen. Salta och peppra ganska kraftigt. Häll över svampen i en bunke och grovhacka spenaten och släng i den också tillsammans med philadephiaosten och nån näve riven parmesan. Gegga ihop tills det får en krämig konsistens, då öser du ner gegget i en plastpåse och pressar ur luften och försluter påsen.
Finhacka lök och vitlök och stek i en kastrull med rikligt med olivolja tills löken är mjuk och genomskinlig. Ställ kastrullen åt sidan tills du har hackat upp tomaterna. Hacka ganska fint. Ja, det är pilligt, men det kommer vara värt det, jag lovar. I med tomaterna i grytan och koka på låg värme i tjugo minuter eller så tillsammans med litelite honung, finhackad chili, nån klunk balsamvinäger, salt och peppar och tre kvistar finhackad rosmarin. Alltså bladen på rosmarinen, inte den där träiga stammen. Den är äcklig. Släng i lite hackad oregano och basilika när det är typ fem minuter kvar av koktiden. Smaka av! Eftersom körsbärstomater smakar som tomater ska smaka så blir såsen ganska söt. Bryt av med lite pressad citron för att ge såsen lite syra om du tycker att det behövs.
Ställ cannelonin på högkant, klipp ett hål i plastpåsen med geggan och spritsa i fyllning i rören. Lägg röret i en ugnsform smord med olja. Upprepa tills gegget är slut eller ugnsformen full. Häll tomatsåsen över rören som ett täcke och riv över mozzarellan. Gratinera i ugn på 200 grader i 30 minuter. Låt pastan vila 5-10 minuter innan du serverar för att den ska hinna suga upp såsen ordentligt.
Servera med en sallad på ruccola, rödlök och avokado. Beskheten i ruccolan kompletterar sötman i maten, så strunta inte i den. Det andra kan ni göra lite som ni vill med.
Ett Sangiovese från norra Italien är inte ett dumt val till, om ni liksom jag är ganska förtjusta i att dricka vin till maten.